24 oktober är inte endast FN-dagen, nej något ännu viktigare har de senaste veckorna och dagarna uppfyllt många församlingsbor i Nyåker, Nordmalings församling.
Ett jubileum är denna dag både en glädjefylld markör samtidigt som det har outtalade frågor att fundera omkring.
När jag tänker på oss, Svenska kyrkan, som förvaltare och förmedlare av det Gudomliga Ordet och uppdraget att vara Jesu vittnen/händer och fötter finns frågorna inom mig:
- är vi frimodiga eller är vi blygsamma och rädda för att tala om Gud som styrkan i våra liv när något gör oss illa
- är vi modiga nog att berätta att vi är kristna bekännare som utan Jesus bara är ett skört strå som vajar hit och dit
Ett jubileum som glädjens markör är den inre lyckan av att på orten ha ett gemensamt andligt hem. Här är platsen för glädje och lovsång, andlig föda och de viktiga kyrkliga handlingarna i livet.
Gud finns mitt ibland oss och manar oss att gå ut och dela med oss av vad vi äger i Jesus Kristus.
DET är idag det andliga samhällsansvaret, tack att vi är kallade.
Så glädjefyllt att få se koret och altaret i denna vackra helgedom.
I sin ungdom blev min pappa Bengt Garpefors starkt tilltalad av bibeltexterna i kyrkan:
”Kommen till mig” och inskriptionen på kyrkklockorna: ”Kommen ty allt är nu redo”.
🙏 Tankar som får mig att tacka Gud för kyrkan och för min pappa som var starkt grundad i sin kristna tro 🙏
…
Tack Gud,
nyss läste jag denna kommentar på Facebook, vem som skrivit texten vet jag inte.
Det viktiga är församlingens intension.
Nyåkers kyrka 100 år! Hipp hipp hurra! 💒
Vilken härlig jubileumsgudstjänst.
Ni i Nyåker är ett föredöme för hela SvK med er idealitet och uthållighet i att göra kyrkan levande!