... händelserik vecka

Det är söndagsmorgon.
I gryningen hör jag en koltrast som sjunger.
En ljummen vind säger: det blir vår och jag smeker det som ingen annan når.

Läste några kloka tankar för något år sedan och dom har följt mig sen dess;
"När framtiden blir kortare,
  ska man göra livet bredare."

Näst intill ångestfyllda stunder har "värkt" fram ett gott beslut.
Varför ha 125 kvadratmeter boyta + 75 biyta och en härlig trädgård att sköta
när man kan bo trevligt och ljust på en betydligt mindre yta, i ett fint bostadsområde
ett par kvarter bort från vårt nuvarande hem?
Samma fina promenadstråk, samma lugna miljö och som en av mäklarna sa;
"Ni bor kvar i Sankta Birgitta församling och här ska ni gå i kyrkan."

Allt verkar falla på plats - så NU kör vi!

Den största styrkan och tillgången är att vi haft och har två tillflöden;
Guds vägledning och våra egna möjligheter att ta beslut när det är läglig tid.

Det är söndag - välkommen vilans dag - med möjlighet till själens inre eftertanke.
Vi går till mässan i Birgittakyrkan ... och tackar Gud.
Vilken tillgång.

Vi vill göra vårt liv så brett och händelserikt som möjligt.
Vi vill att den Uppståndne Kristus alltid ska gå före oss.
Vi vet - Oändligt han ger.

... den inbillade pressen

Vårstressen - den inbillade pressen.

Hör du till dem som får panik när det börjar sjuda ute i trädgårdarna
och grannen putsar fönster och klipper häckar och prydnadsbuskar.

Jag hör inte till den skaran - eftersom det är så rogivande att få ha sin egna lunk.
Jag gör det som är mest viktigt utifrån tidpunkt och behov.
Men denna vår och sommar kommer kanske att bjuda på en annan sorts vårstress.

Eftersom jag inte är så van vid att bryta upp och byta boende, så borde jag tacksamt ta emot alla möjliga och omöjliga råd och tips.
Har du bra idéer så dela gärna med dig.

När man t ex ska ha "visning"
(vilket underligt ord, förresten - påminner mig om bisättning)
när man ska ha visning anser du att man ska ha hemmets alla rum i det skick det vanligtvis är eller är det nödvändigt att "stajla" rummen?
Inbillad press kanske eller en nödvändighet för att huset ska sälja bättre?

Nej, nu söker jag struktur och menar att
planering är nödvändig, lägga ambitionsnivån på rätt plan,
inte ha för höga förväntningar, njuta av den nya situationen
och låta byte av bostad bli en njutningstid med överraskningar,
jag vill helst inte bli alltför besviken.

Imorgon ska jag iallafall baka matbröd med bl a fikon och aprikos.
Det är både avslappnande och avstressande att baka.
Glad över det fina bakbord min man gjorde till mig när vi var unga.

Det ska jag i alla fall ta med mig!!!


Bild: Google

... söndag i påsktiden

Ljus och liv!
Genom tro ska vi ha liv!

Det är fest och ljus i kyrkorummet nu i påsktid.
Sex altarljus. Det stora påskljuset är tänt i varje gudstjänst.
Det är ett vittnesbörd om att Jesus Kristus är uppstånden.
De blommor som pryder altarbordet är vårblommor eller påskliljor.

... och VI får vara Påskens vittnen.

Utan dessa vittnen, ingen kyrka.
Vittnen som orkar hålla samman gemenskapen
- fortsätta mötas
- ta hand om varandra
- dela liv och tro
och framförallt vittna om sanningen.
I vår omgivning finns våld och lidande men också liv och ljus ocg hopp.

Livet är inte entydigt. Det innehåller så många moment - samtidigt.
Om detta ska vi vittna.
Ondskan må vara synlig, men ondskans makt är för evigt bruten.

Ur söndagens epistelläsning:
Ty detta är kärleken till Gud: att vi håller hans bud.
... detta är den seger som har besegrat världen; vår tro.
Vem kan besegra världen utom den som tror att Jesus Kristus är Guds Son?
1 Johannesbrevet 5: 3-5


Bön

Herre, min Gud,
säg mig att jag lever i din blick.
Om jag kommer bort från dig,
så hitta mig igen.
Somliga dagar är jag lycklig,
ibland missmodig, trött och rädd.
Gud, se mig hur jag än känner mig.
Hjälp mig att vara ett påskens vittne.
Amen.


Bild: Google

... jag matar hoppet

Är det enkelt  eller  är det svårt?

Vad är det för hopp som finns i fokus just nu?

- Jo, detta att de 50 åren i vår villa ska få en fin avslutning.
  Under ett par år har vi talat om att sälja vårt kära hus.
  Det är absolut svårt.
  Vårt hem, barnens hem och det börjar snart bli vårt ålderdomshem.

  Nu har vi, i vårt inre, beslutat oss för att mata hoppet om en förändring,
  och vi är båda med "på banan".

- Men vem ska flytta in i vårt "lilla tjäll" om vi alls får det sålt
  och
- Vart ska vi ta vägen, om det alls finns några små kryp-in kvar i stan?

  Jo, det finns lägenheter med bra läge, komfort och vackra är de.
  Vi har sett!

Jag matar hoppet om
att vi ska kunna hitta ett nytt hem
att vi ska få ha hälsa och krafter   och
att vi nån gång här framöver får kontakta vår egen präst som kommer och välsignar
vårt nya hem vid inflyttningen. Detta är verkligen viktigt!

Med Guds hjälp och vägledning matar vi hoppet.

Vi får se vad som händer.

Bild: Google

... på den sociala arenan

Se mig
Denna önskan ropas inte ut på gatorna och torgen.
Inte i klassrummen och på arbetsplatserna.
Den finns instängd och bultande inom så många barn, ungdomar, vuxna
och äldre.
Se mig för här är jag. Låt mig få komma nära precis som den jag är…
Vi känner igen vädjan när den tonar som en kärlekssång,
men är vi lyhörda nog att höra det outtalade ropet från den som verkligen inte
känner sig sedd?

Hör mig
I bruset av alla röster, all musik och alla larmande ljud står den ensamma/ensamme och förmår inte göra sin röst hörd - blir aldrig så högljudd att någon ens fattar att denne blivit tilltalad. Det som kanske behövs mest av allt i en sådan situation är självkänsla.
Tillåta självkänslan varsamt växa för att en dag slå ut i blom.

Berör mig
Vi behöver öva oss i den fysiska beröringens konst.
Beröring lugnar, uppmuntrar och gör människor tryggare.
Varje människa har ett behov av att bli vidrörd, och det behovet finns hos oss från födelsen till döden. Beröring håller liv i relationer och ger många gånger kärleksfulla avtryck.
En kram av kärlek, vänskap eller samhörighet.

Bekräfta mig
Duger jag?  eller  Jag duger!
Bekräftelse är något som alla behöver och något som alla längtar efter.
Eftersom vi människor är sociala varelser är det lika viktigt att bli bekräftad
som att bli sedd; på jobbet, i vänkretsen och till exempel i kyrkans gemenskap.
Jag hörde en människa berätta;
”Jag kom till en ny stad, firade gudstjänst i en av stans kyrkor. När gudstjänsten var slut gick jag därifrån utan att någon ens bemödat sig om att hälsa på mig. Ny i deras gemenskap. Hade uppskattat ett handslag och att någon sett mig och bekräftat mig. Tanken fanns hos mig att jag själv kunnat ta kontakt … men. Jag menar nog att vi är dåliga på att bekräfta varandra.”
Denna händelse ger oss faktiskt en tankeställare.

På den sociala arenan är det inte alltid lätt!

Du Gud, har gett mig en plats i tillvaron.
Hjälp mig att leva ut godhet och kärlek mot andra.
Hjälp mig att inse att medmänsklig ömhet gör livet rikare.

 

Bild: Google

... amygdala begär ordet

För varje människa finns det en egen väg.

Den kan ibland vara mycket känslosam och ibland upplevas så stenhård.

Ibland får man leta efter den, och ofta krävs det mod att följa den, eftersom vi inte har någon manual i livets alla vägskäl.
"Mod är bättre än att lyckas" skrev Wilhelm Ekelund.
 

Våra tankar och idéer behöver landningsställ, där vi kan stanna upp och låta frågor och planer mogna.

Personligen önskade jag att påskhelgen kunde få bli en sådan tid.
 

Vid vägskäl i livet kan man upptäcka

- här kan jag förverkliga de planer jag bär inom mig

- här är ett landningsställ, en milstolpe,

- här vill jag sätta upp vägmärken för livet jag lever, för den balans jag behöver och för den inre harmoni som är viktig i vardagsliv och dagligt arbete.

Det är ju inte endast människor före pensionsåldern som har ett arbete, utan så länge vi lever arbetar vi vanligtvis för vårt uppehälle, vår livskvalitet och vår kropps hälsa.
 

Det är också ett mått av arbete att låta ens tankar gå bakåt i tiden för att minnas.

Förra året var denna första vårmånad, för somliga, helt annorlunda än den är idag.

Bär minnena i kupade händer var du än befinner dig; ute i hagen bland hästarna eller
i jobbsammanhang där minnena helt oväntat begär ordet och du måste stanna upp och tänka, minnas och tacka.
 

Det krävs också tid att låta tankarna söka sig framåt och glädjas över drömmar man vill förverkliga.

 
Livet är ständig möjlighet och utveckling - oavsett ålder.

Att leva är att utvecklas.

 

 

Är vi på rätt väg – kommer vägen att bära oss.

Jesus sa: ”Jag är vägen, sanningen och livet.”


Bild: Google

... vår, ljus och förhoppningar

Äntligen är den här!
Den månad som vi så länge längtat till.
Men bortom förhoppningarna finns ett problem;
tiden saktar ju inte in bara för att det blir vår och sommar,
därför bör vi försöka att njuta av varje sekund
eftersom det bara är sex månader till oktober.

Du skakar på huvudet och tror att jag blivit ännu galnare, men nej,
allt är förvånandsvärt bra.

Nu är jag hemma och så tacksamma över den påskhelg jag firat med nära och kära.
När jag inte varit i kyrkan, så har jag njutit av den flödande solen och lagat god mat.

Påskdagens kristna budskap är oslagbart.
Tack - du präst, som predikade i helgens alla gudstjänster.

Den tomma graven övertygar ingen om att Jesus verkligen lever.
Det är mötena med den uppståndne som gör det.
Inte rationella slutledningar eller kalkyler,
inte teologiska överväganden, inte filosofiska spekulationer.
Det är tron på den uppståndne som skiljer ut kristen tro från alla andra livsåskådningar.
Den omöjliga tron, lika omöjlig då som nu.
Många anser att denna tro är en dårskap -   m e n   n e j
den är en Guds kraft och Guds vishet.

Herren lever, våga tro det!
Hoppet är framtid.
NU är livet vår möjlighet.       Ur psalm 155


Våren är här.
Ljuset är livgivande.
Förhoppningarna fyller hjärta och hjärna med hopp om en god och välsignad vår.

Välsignelse och glädje till dig!