... Gud i min vardag

Vad känner jag för personen jag ser i min badrumsspegel, när jag står öga mot öga med henne?
- du har levt ett helt liv
- du har haft mycket glädje. sorg har också funnits  
- du har haft och har ett stort ansvar
- du har Gud/Jesus/den heliga Anden vid din sida jämt. Hur upplever du det?
- Gud i din vardag

Fasteguidens tanke idag;
Hur finns Gud i din vardag - be för dig själv och din relation med Gud.

Enligt Jesu löfte är Han med mig alla dagar till tidens slut.
Alla dagar, även denna vardag.
Gud finns här denna måndag genom den heliga Andens närvaro i mitt liv.
Ödmjukt tackar jag för livet, att jag får vara Guds barn av nåd, tackar för den nya dagen.
Och ber att jag ska få vara ledd av Guds goda tanke med mitt liv.
Jag ber att jag ska få växa och fördjupas i min kristna tro.

Eftersom min vardag inte består endast av mig själv så ber jag också för den människa
som jag har byggt mitt livs relation tillsammans med - min make.
Jag ber att vi alltfort må växa i tro och tillit inför Gud - och varandra.

SÅ vill jag beskriva Guds närvaro i min vardag.
Fragment av alla mina böner under en dag har jag skrivit ner här.
Ber Herrens bön, ber om Guds välsignelse och bekänner min tro Credo.

Herren välsignar dig och beskyddar dig.
Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd.
Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred.
I GUDs, Faderns Sonens och den heliga Andens namn.
Amen

... brödsöndagen

Bröd för digetionskanalen
och
bröd för själen.

Två skilda bröd, men livsviktiga var för sig.

När det gäller den andliga insidan - själen - är det Livets bröd som gäller.
I dagens evangelieläsning ur Joh 6: 48-59 talar Jesus om sig själv som "Livets bröd",
och ger oss tankar som syftar på den nattvard han inom kort skulle instifta.

Vi måste nog uppfatta bibeltexten så
att Jesus från att vara den som välsignar och ger maten
alltmer
blir själva maten - brödet -
"Jag är det levande brödet", säger Jesus.


Prästen Olov Hartman skrev denna bön - som blir vår bön denna Midfastosöndag.

O, du som blev ett svar på vår bön,
ett bröd för vår hunger,
hjälp oss nu att vara ditt svar
till dem som saknar vad vi äger i överflöd.
Hjälp oss att höra det rop som du har hört,
förstå den nöd som du har förstått,
tjäna den mänsklighet som du har tjänat.
Uppenbara för oss ditt bords hemlighet -
ett enda bröd och en enda mänsklighet.
Amen.

... gåvans mottagare bestäms inte genom pilkastning

Jungfru Marias mantel innesluter så många.

Mänsklighetens blå mantel.

Fasteguidens tanke denna lördag;

Ge en gåva till ett välgörande ändamål..

Så många människor överallt i världen behöver hjälp och stöd. 

Du har möjlighet att välja vem som ska få glädje av din fastegåva.   

Jag kommer denna helg att lämna min gåva till 

Svenska kyrkans internationella arbete, 

och vi ber tillsammans om välsignelse över alla gåvor som ges. 

När vi tänker efter så vet vi att det finns en stor mängd officiella mottagare av välgörenhetsgåvor, och bra är det - eftersom vår vilja att ge gåvor riktar sig åt så många olika håll.

Jag vet att många inte känner till hur kollekterna inom Svenska kyrkan fördelas och hur ändamålen bestäms. (Definitivt inte genom pilkastning på en stor tavla med tänkbara behövande.)

Det finns Rikskollekter, som beslutas inom Svenska kyrkan centralt, och de söndagar när rikskollekt gäller samlas de in i landets alla församlingar.

Det finns Stiftskollekter, som beslutas inom varje Stift, och de söndagar när stiftskollekt samlas in görs det i stiftets alla församlingar.

Det finns Församlingskollekter, som beslutas i varje enskild församling. Vilka ändamål man vill prioritera, bestäms, samlas in och skickas vidare. 

Bild: Internet

... fotografen undrade om jag känner till Mackabeerböckerna

Fasteguidens tips idag;
Fortsätt upptäck bibeln - läs en bibelbok som du inte läst på länge.

Eftersom jag valt att följa fasteguidens råd och frågor så går jag direkt in på förslaget.
Läs en bibelbok som ...

Varför jag väljer som jag gör - får du veta nu;

När vi i somras skulle sälja huset ville fastighetsmäklaren att firmans fotograf skulle fotografera både exteriört och interiört. Det var ok.
Fotografen kommer på avtalad tid och börjar arbeta. När han ser sig om i biblioteket för att hitta fina vinklar som ger rättvisa åt just det rummet säger han: "Men, så många biblar ni har."
Det var bl a den stora Familjebibeln i skinn, ett antal övriga svenska översättningar allt ifrån
Karl XII Bibel till den senaste utgåvan 2001. Han noterade Biblia Hebraica, Novum Testamentum Graece, de nordiska bibelöversättningarna - "och min bibel - The Holy Bible", utbrast han.
Han berättade att han var kristen och läste Bibelns historiska berättelser, apokryferna och Nya Testamentets evangelium.
Så ställer fotografen frågan: "Känner du till Mackabeerböckerna?" Han var fängslad av de två böckernas judiska historieskrivning.

Visst känner jag till dessa böcker. Har läst dem under min studietid, men när de åter blev en del av Bibelns böcker i och med "Bibel 2000" så friskade jag upp kunskapen inför en bibelstudiegrupp vars tema var "Apokryferna".

Nu tar jag till mig fasteguidens råd och kommer att fördjupa min kunskap om just denna historia och Guds ingripande i det judiska folkets historia.

"Så kan ni se i släktled efter släktled
att den som bygger sitt hopp på Honom
aldrig skall sakna kraft."
1 Mackabeerboken kap 2 vers 61

... avstå från kakan och be i stället

En enkel uppmaning i vardagen, men också en svår.
Eftersom vi vet att var åttonde människa i världen går till sängs hungrig och
två miljarder människor inte har tillgång till näringsrik mat, så borde det inte vara svårt
att avstå kakan till kaffet och i stället be för dem som saknar mat.

Avstå och be om mod och kraft att dela med sig.
Det borde inte vara svårt att dela eftersom stora delar av världens befolkning lever med
ett överflöd av mat.
Så kan det inte få fortgå.

Fasteguidens tanke idag:
Avstå från kakan och be för dem som saknar mat.

Bön är en viktig handling, men bön måste ibland åtföljas av en specifik handling.
Inte så sällan behöver vi både be och göra något!

I årets fasteinsamling stödjer Svenska kyrkan länderna Haiti och Kambodja.
Men man kan även som enskild människa stödja någon i ens närområde om det är möjligt.
Matkassen är ett bra alternativ till den som saknar pengar till mat.
Av erfarenhet vet jag att den person som saknar pengar till mat men har ett stort register av
"andra behov" kan frestas att köpa sådant som är oviktigare och onyttigare än mat, om
personen får pengar i handen.

För drygt trettio år sedan, någon stans i Sverige, 
bad en person om pengar (ur församlingens "fonder" till behövande) till en tågresa
för att hälsa på en mycket sjuk släkting ett antal mil bort. En tanke kom för mig att
pengar i handen inte var bästa lösningen, så jag erbjöd mig att tillsammans med personen
köpa biljetten. Att "spärra" summan genom att göra biljetten omöjlig att lösa in mot pengar,
gjorde personen besviken och ville inte alls ha någon biljett och skulle inte alls resa ...
pengarna skulle användas till annat. Personen fick inga pengar i handen.

Vi ska vara observanta. Vi bör inte låta oss luras.
Vi bör ge och hjälpa så långt vi kan - men med vaket sinne.
Vi kan avstå OCH be - avstå OCH ge.

Jag behövde en nästa,
var du där?
Varken tro eller ras eller namn sätter gränser,
var du där?

Läs gärna psalm 97 i Psalmboken,
texten har sin grund i Jesu ord  i  Matteusevangeliet kap 25: 31-46

... hur märks det att jag följer Jesus?

Det är ingen lätt fråga fasteguiden ställer idag.
Hur märks det att jag följer Jesus?

Kanske en fråga som andra besvarar bättre än jag själv - om mig personligen.

Nej, det ska jag vara medveten om
och den frågan ska jag besvara här, inte så ingående, men punktuellt;

1  Jag stämmer in i den äldsta, kortaste och enklaste trosbekännelsen "Jesus är Herre"

2  Total överlåtelse, vara ägd av Kristus, bunden till honom -
     intellektuellt, socialt och globalt, vad gäller min kallelse i livet och min moraliska hållning
     Kyrie Eleison!

3  Ha ett lyssnande sinne - både till Gud och mina medmänniskor - det dubbla lyssnandet
    "i världen - men inte av världen"

4  Att följa Jesus berör också mitt förstånd och mina känslor -
    älska Gud av allt mitt förstånd, det förstärker mitt vittnesbörd och min trovärdighet
    mina känslor - i möten både socialt och pastoralt, i gudstjänstens upplevelse,
    i förkunnelsen och det spontana vittnesbördet

5  Jag önskar att mitt liv som kristen och Jesu lärjunge ska präglas av
    kärlek - den kristna trons främsta kännetecken
    glädje - som är en följd av kärlek
    frid - det ordet ersätts ofta av lycka, men lycka och frid kan man inte jaga efter,
    de är följder av kärleken.

Guds frid och välsignelse ger stadga åt mitt dagliga liv.

... rena kläder

För det mesta, ja alltid, bär jag rena kläder. Det gör nog de flesta.
Tvättar kläderna i miljövänligt tvättmedel, använder sällan mjukgörande sköljmedel, torktumlar i stället när det behövs. Miljötänket finns i huvudet - men ack, mina vanor. Det ska gå fort och vara bekvämt.

Men idag är det inte mina yttre kläder det handlar om utan "själens klädnad".

Fasteguidens tanke idag;
Fundera över
- vad innebär det att ikläda sig Kristus?
- att vara en Kristi lärjunge, vad betyder det idag?

Den första frågan handlar nog uteslutande om vårt kristenliv.
Stå inte i skuld till någon, utom i er kärlek till varandra ...

Jesus talar om att älska sin nästa som sig själv.
Kärleken är lagen i dess fullhet.

Så enkelt, men så svårt. Oavsett när i livet vi började bekänna Kristus som vår Frälsare,
så är det viktigt att dagligen leva värdigt den Herre vi vill följa.
- Själens rena kläder -

Aposteln Paulus skriver: Låt oss leva värdigt -
ta på er ljusets rustning/kläder - ikläd er Herren Jesus Kristus,
och ha inte så mycket omsorg om det jordiska ...

Detta kan vi läsa om i Romarbrevet kap 13.


Den andra frågan är en utmaning att stå upp för.
Jag måste väl rimligtvis ha valt att leva som kristen bekännare därför att Gud, Jesus och Anden har "uppenbarats" för mig på ett sådant sätt att "detta kristenliv" ger mig djupaste livskvalitet och ger mig löfte om evigt liv i Guds gemenskap.
Då blir Jesu första lärjungaskara en förebild för mig; de trodde på honom och följde honom.
En utmaning då och en utmaning i nutid.  Joh 2: 11b

Att vara Kristi lärjunge är efterföljelse.
Jesus säger: "Om ni förblir i mitt ord är ni verkligen mina lärjungar. Ni ska lära känna sanningen, och sanningen skall göra er fria."   Joh 8: 31-32.

Att vara lärjunge idag är varken enklare eller svårare.
Det är på något underbart sätt villkorat: tro, bekännelse och efterföljelse.

Psalmen 785 i Psalmboken blir en angelägen bön

Ge oss mod att våga leva. Ge oss mod att våga älska.
Ge oss mod att våga bära ett bud om vår Gud och hans Son.

Ge oss tro som övervinner allt det falska här i världen.
Ge oss tro att våga leva var dag hand i hand med Jesus Kristus.

Amen.

... ingen oktav - då kör vi

För mig är oktav, i det här sammanhanget, ett liturgiskt begrepp, och det innebär att gårdagen,
Jungfru Marie bebåelsedag, bröt fastan men har inte den åtta dagars firningsperiod som följer
efter kyrklig högtidsdag. Alltså ingen oktav.
Oktav är ju även ett musikaliskt begrepp, intervallet mellan första och åttonde tonen i en skala.

Vi går direkt tillbaka till fastetidens ordning i evangelieboken och läser texter för
Tredje söndagen i fastan. "Kampen mot ondskan"  är temat - ingen lätt match.

Den radikala franska författarinnan Simone Weil har sagt: "Det enda som krävs för att ondskan ska segra, är att det goda låter bli att göra något."
Frestelser och prövningar finns hela tiden så obehagligt nära och så förföriskt vilseledande.
Både du och jag känner igen dem; högmod, egoism och likgiltighet m fl.
Jesus och det onda är oförenligt.
Jesu lärjunge Johannes säger som en förälder: "Mina barn, låt ingen föra er vilse."

Mitt i fastan finns denna vecka vars texter låter oss tänka på kampen mellan ont och gott.
En kamp som vi dagligen står mitt i, och som pågår runt omkring, på samma sätt för alla människor.

Fasteguidens tanke idag;
Hur vill Gud använda dig i kampen mot ondskan?
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

1. Stå på det godas sida. Inte vara tyst. Göra något.

2. Låt ingen föra er vilse. Det starkaste budskapet är dock att det finns Någon som står på vår sida, när vi har fastnat med fötterna i det ondas "nät" och är snärjd i frestelser och vanmakt.

3. Jesus Kristus vet hur vi har det. Vill möta oss med Ljusets Kraft. Det finns förlåtelse och upprättelse. Vandra i ljuset. Lev i ljuset - och vi vet vart vi går.

4. Jesus kommer oss till mötes från framtiden...  även i vår kamp mot ondskan.

... rätt söndag - trots fasteguidens miss

Kanske lät man det bara rulla på med antalet fastlagssöndagar - men stopp där:
i fasteguiden läser jag idag; Tredje söndagen i fastan "Kampen mot ondskan",
m e n  den söndagen kommer många med mig inte alls att fira idag.

Vi har redan inlett denna söndag som kommer som ett ljust durackord mitt i fastan,
och får oss att sjunga jultoner i fastetid.
Jungfru Marie bebådelsedag

Har du tänkt på så många Mariabilderna är?   Inte antalet - utan det som uttrycks.
Den blida, unga kvinnan. Den sköna madonnan i Vadstena klosterkyrka. Ikonens Maria.
Folkvisans och den kristna diktens Maria. Evangeliets Maria!
Men  v e m  är hon, Maria - där hon går med hemligheten i sitt hjärta?

Vi upplever nästan dagligen så många märkliga ting
- rymdfarkoster
- IT-världen
- händelser på andra sidan jordklotet som omgående registreras i våra media
- etc etc
men frågan är - om inte berättelsen om den lågmälda jungfrun Maria är ännu mer fascinerande?
Utvald att föda Guds Son - Jesus.

Ängeln Gabriel som med sitt budskap förändrade två människors liv.
Josef  hade säkert planer och drömmar om sitt och Marias liv, men allt förändrades så totalt.
Maria skulle inte föda deras barn - utan Guds Son.

Livets väsentligheter behöver varsamhet.
Detta djupa centrum som rör människans tillblivelse, mening och mål.
Detta djupa centrum som rör den personliga tron ska beröras med varsamhet, mod och klokskap.
Det är då ett samtal kan fungera.

Maria var delaktig i sitt lyssnande; behöver Gud mig?
Maria ställde inte sina frågor utåt, till andra i sin omgivning, hon ställde sina frågor inåt - till Gud och sej själv.
Maria sa;
Det här är svårbegripligt, men Gud om det är din vilja, så är jag här - i din vilja.

Var hälsad, Herrens moder, o Maria!
Högtlovade på jorden, o Maria!
Träd fram, o Kerubim, och sjung, o Serafim,
sjung med henne Herrens lov!
Salig, salig, salig, Maria!    Psalm 480 i Psalmboken


Om några veckor kommer vi konkret att möta Maria igen, men då i ett helt annat sammanhang. Då vandrar hon lidandets "Via Dolorosa" tillsammans med sin son, Guds Son.
Förunderliga uppdrag!
Förunderliga liv!

Marias Gud och vår Gud frågar idag om våra liv, våra tankar och vår vilja står till Guds förfogande.
Svarar DU "ja" är scenen här på jorden din, och tillsammans med Gud vågar du vara den du i Kristus verkligen är.

... bjuder på scones

Lördag - gemenskap med verklig behållning!

Fasteguidens tanke idag;
Bjud hem några vänner på middag.
Om du vill så berätta om din fastetid.

Berätta om din fastetid ? !   Ja, det är ju den tiden nu - det vet jag.
Men har jag råd att ordna med bjudning - nu ? !
Fastetid innebär ju att avstå för att kunna ge vidare.
Och det är det jag vill göra - och gör. Avstår lite.

Jag vet!
Jag bjuder!
Jag bjuder enkelt och gott!

Gästerna kommer att få njuta av scones med goda marmelader och gott te.

Vi kommer att samtala om vardagsglädje och vardagsbekymmer, våren som är på väg och om det som engagerar många just nu i och med fastekampanjen.

- inte kan vi utrota hungern i världen,
  men vi kan bidra med pengar till fasteinsamlingen
- inte kan vi släcka törsten i världen,
  men ge så mycket som möjligt till fasteinsamlingen
- inte kan vi påverka klimatet i hela världen,
  men vi bör se upp med vår själviskhet, den största miljöboven

Tillsammans kan vi förändra världen. Ni. Vi och våra gäster.


På 1970-talet fick jag ett bra sconesrecept av Ulla S på Skogsliden och det delar jag gärna vidare.

75 gr smör
7,5 - 8 dl vetemjöl
1/2 tsk salt
5 tsk bakpulver
3,5 dl mjölk och 0,5 dl filmjölk

Finfördela smör och mjöl, blanda i salt och bakpulver, häll i vätskan.
Rör endast lite. Ös upp på bakplåtspapper.
Ugn 250 grader ca 12 minuter.

God marmelad till dessa scones är Ingefärsmarmelad.




GUD,
välsigna bjudningen och de gåvor vi ger till fasteinsamlingen.


Bild:Google

... Guds närvaro i mitt liv

Mitt liv skiljer sig inte mycket från gemene kvinnas/mans - tror jag.
Eftersom jag är kristen (vill vara det och vet att jag får vara det och är det) så är min gemenskap med Gud en självklarhet.
Lika naturligt som att andas, äta, vila och sova lika självklart är det för mig att Gud finns närvarande i mitt liv och är en verklighet.

Fasteguidens tanke idag;

- Hur skulle du beskriva din gemenskap med Gud?
- Hur bidrar du till en levande gemenskap i din församling?

Den kristna gemenskapen /kärleken kan bara växa när man är vänd mot Gud.

Vi vet ju att i en relation där den ene varken är sedd eller efterfrågad tynar behovet av en nära gemenskap bort. Detsamma gäller med Gudsgemenskapen. Är Gud inte nödvändig i mitt liv och inte älskad, så stänger jag själv av det andliga tillflödet och mitt kristenliv dör.

Utifrån fasteguidens fråga om min/din/vår gemenskap med Gud - så är det nödvändigt att nämna att en stor del av människorna i vårt land är intresserade av teologi och religionskunskap.
Teologi är inte längre ett präst- eller pastors"yrke". Många har stor bibelkunskap och ber om tolkningshjälp, och så många har en gemenskap med Gud utan att konkret kunna sätta ord på själens inre behov. Därmed har jag inte sagt att teologer inte behövs. Det är en andlig livsnödvändighet att det finns väl utbildade präster, pastorer, diakoner och församlingspedagoger som ger vägledning och fördjupning. Vi får aldrig "jamsa" med i talesättet att "var och en blir salig på sin tro", eftersom det är villfarelse.

Det är angeläget för mig att se till att "ljuset" inom mig inte är mörker.
Guds närvaro inom mig är det verkliga Ljuset i mitt liv.

Genom att själv vara en levande och äkta människa, som ärligt står upp för kristen tro och tanke, menar jag att jag bidrar på mitt sätt till en andlig gemenskap i församlingen.
Att också SE mina grannar i kyrkbänken, hälsa på varandra och
"låta Kristi kärlek bo hos oss" i kyrkbänken - det befrämjar gemenskap.

Jag vet också att det som bär en församlingsgemenskap och för den framåt är människornas förböner för alla som tjänstgör den söndag när jag själv som församlingsmedlem tar plats i kyrkbänken.

Förbön.
Tackbön.
Lovsång.

... dopet - livsgemenskap med Gud

Vattenstämpeln känner vi till.
Specialpapper till viktiga arkivhandlingar har vattenstämpel.
Pappersvaluta, t ex hundralappen, har vattenstämpel.
Men vi ser denna "symbol" först när vi håller upp papperet i ljuset.

I dopets vattenstämpel möter vi en annan bild.
GUDs.
Gud - som symboliskt sträcker ut sina händer, Jesus och Anden, som omsluter oss och
sluter in oss i Guds gemenskap. Detta sker i dopets ögonblick.

Därför kan vi med frimodighet "hålla upp vårt dop i ljuset"  -  och stanna upp i tillbedjan.
Urtidens Gud och nutidens Gud är tillflykten (på franska heter tillflykt refug).

DÄR får vi stanna upp och tänka vidare, när vi inte alltid för vår hjärna kan förklara den allra djupaste innebörden i dopets vattenstämpel.
DÄR hos Gud som är mitt livs refug får jag stanna upp och låta mitt hjärta, min inre människa, ta del av vad som menas med dopets livsgemenskap med Gud.

Dopet är grunden för livet som kristen.
Dopet är ett uttryck för att vi lever mer av det vi får än av det vi gör eller äger.
Dopet är en enkel handling; vatten och Jesu ord - i den heliga Treenighetens namn får vi del i en gemenskap som aldrig upphör. En gång döpt - alltid döpt!
Dopet är oberoende av motprestation från vår sida, men det är nödvändigt att påminna sig vad vi fick ta emot i detta ögonblick. Det finns ögonblick som aldrig upphör.
Tacka för detta.

Våga vara den du i Kristus är!
Vad händer i det kraftfältet med din självbild?

Gud - Refugen.
Du omsluter mig på alla sidor.
Du är i mig med din kärlek.
Frihet och glädje!


Fasteguidens tanke idag:

Drick ett stort glas vatten och påminn dig om att du är döpt.
Vad betyder ditt dop för dig?
När är din dopdag? Firar du den?
Om inte, börja med det!

Dopfunt från 1200-talet, Hossmo kyrka.

Gud, jag ber för alla de barn jag döpt i denna kyrka.
Bevara dem och låt din goda, heliga Ande leda dem.
Led dem på livets väg! Amen 

Bilder: Google   och egen

... kvalitetstid

T T T
Tankar Tar Tid - det begreppet myntade Bodil Jönsson, professor vid Lunds tekniska högskola, men ordfyndigheten är delvis lånad av vardagsfilosofen Piet Hein. påstår hon.

I denna IT-era sker allt så snabbt. En ny uppdatering med vissa förändringar hinner knappt registreras förrän nästa förändring är gammal.

På arbetsplatsen är begrepp som produktion, relation, dynamik och öppenhet viktiga.
Leverera om du räknar med att avancera.

Fritiden har man för att ägna åt det privata. Lätt förutsägbar är den orkan av vrede som kommer när somliga får sitt tidsschema rubbat när det gäller fritiden.

Kvalitetstid - när inträder ett sådant begrepp? En sådan tid?
På jobbet? På fritiden?

Ett svar har Fasteguiden -  vi bör söka vidare!

Ge dig själv kvalitetstid med Gud - för förståelsen av livet och världen vi lever i.
VARAT - Gud själv - och vår relation med Gud står i en dynamisk växelverkan med varandra.
Synd om vi medvetet försummar denna genom att bara rusa genom dagens alla timmar.

Som kristen ser jag detta som en nödvändighet, en verklighet i livet och en möjlighet - att ha egentid/kvalitetstid med Gud.
Ge dig själv kvalitetstid med Gud! Varje dag! Det låter optimistiskt, men vet att optimismen till sitt väsen är livskraft.

Gud,
Din glädje lyfter mitt ansikte
och fyller lungorna med jubel.
Hjälp mig att minnas att
kvalitetstid med Dig
stärker min själ och planterar frid i mitt undermedvetna.
Tack för att Du ger livskraften!


Fasteguidens tanke idag:
Kvalitetstid - Ge Gud 15 minuter av din tid idag.

 

gåva vid min prästvigning 

... ta inte allt för givet

Fastetid och fasteguid.

I början av mars nämnde jag om Fasteguiden som ger oss tankar att reflektera över.
Den är sammanställd av medarbetare inom Svenska kyrkan.
Meningen är att den ska användas som enskild vägledning.
I somliga församlingar läggs varje dag "en tanke" ut på hemsidan att kunna följa. En mycket god idé.

Fasteguidens tanke idag:

Gå ut i trädgården eller till en annan plats där du brukar vara -
och stanna upp och se dig omkring.
Du kommer att upptäcka saker du vanligtvis bara springer förbi -
allt Gud ger som du bara tar för givet.


I många år har jag promenarat här (se bilderna) och motionsrundan var något jag skulle
klara av innan andra arbetsuppgifter tog tanke och handling i anspråk.

Nu är min livssituation förändrad;
det aktiva arbetslivet är avslutat,
trädgården som fått omsorg och skötsel under drygt femtio år har någon annan tagit hand om.
Promenaderna har fått en helt annan inriktning - nu är varje dagsrunda en vila i sig -
en lovprisning och en tackbön.
Jag upptäcker hur nya sjöfåglar gör vårentré. Hägrarna som uppehållit sig här i strandkanten under vintern har nu gett sig av in till stans centrum, till en liten ö i Malmfjärden, där de bygger bo i trädkronorna och planerar för framtiden.
Överallt där jag vandrar sjuder det av liv, nytt liv som spirar och överraskar.
Ganska nära vassruggen finns en bänk placerad (tack Kalmar kommun) och på den sitter min make och jag och filosoferar. Det är njutbart och ger tillfällen till lovsång och påminnelse om att inte bara ta allt för givet.

Gud, tack för  l i v   och   t i d.
Tack för din skapelse.
Jag böjer knä i mitt hjärta - längs vandringsstråken.

... att vara hängiven är riskfyllt

Hon saknar namn men vi får information om vad hon sysslar med.
En synderska kan också bära på en Jesus-längtan!
Hon blir centralpersonen i ett hem där en måltid pågår, men hon är INTE bjuden.



Jag läser om den här middagen i Lukasevangeliet, och jag uppskattar hans sätt att berätta -
inte så underligt - eftersom Lukas är den av Evangelisterna som mest berättar om Jesus som de utstöttas vän.

Du bör absolut läsa Luk 7: 36 - 8:3 för att ha koll på de tre "skandaler" som inträffar.
Simon som bjudit hem Jesus hade gjort det med en underton; att testa honom, vem han verkligen var, men i stället blev det Jesus som fick testa Simon.

Den första skandalen.
Sannolikt en prostituerad kvinna tar risken att stiga in i det hus och till den måltid som hon visste att Jesus deltar i. Kanske tvivlar hon på om planen är möjlig att genomföra och ställer sig bakom Jesus.
I detta ögonblick är tusen tankar i omlopp här vid bordet. 
Värdens, gästernas, kvinnans och Jesu tankar.
"Simon, hur kan du tillåta att hon får göra entré här?"
"Jesus, om du är profet, skulle du veta vem hon är!"

Den andra skandalen.
Jesus tar kvinnan, och hennes spontana handling vid middagsbordet, i försvar - och tar Simon i upptuktelse. Jesus gör det dessutom på orientaliskt vis; han ger en mycket talande liknelse. Det var inte Simon den gången, och det är inte vi i nutid, som avgör vilka som är värdiga att komma till Jesus. Det är Jesus själv, de "utstöttas vän" som avgör och inbjuder.

Den tredje och märkligaste skandalen
oroar verkligen alla de övriga bordsgästerna. Nu är det Jesu eget uttalande som upprör.
Hur kan han säga till denna kvinna:"Dina synder är dej förlåtna! Gå i frid!"
Därefter går Jesus tillrätta med Simon; du vill vara en perfekt värd, men det är mycket som brister i kärlek och handling hos dig.


Jag gratulerar denna namnlösa synderska för hennes övertygelse om att det är Jesus som frigör och förlåter helt och fullt.
Om hon hade burit på tvivlet att det inte var möjligt att närma sig Jesus i bikt, så hade hon inte denna dag fått uppleva FRID. Nu visste hon att hennes TRO på Jesus var en tro utan inbyggd censur. "Din tro har hjälpt dig. Gå i frid."

Förlåtelsen är som andningen - vi kan inte leva utan den.

Fasteguidens tanke idag:
När tvivlet tränger sig på. - hur hittar du tillbaka till Gud?


Omsluten av Guds frid, får vi fortsatt möta dagen!


Bild: Google

... namnbyte i natten

Fasteguidens tanke idag:
Stanna upp vid någon av denna söndags bibelläsningar vars tema är
"Den kämpande tron."

Jag läser om den kämpande Jakob i Första Moseboken 32: 22-31.
Den här berättelsen är lite kort och hemlighetsfull, och kanske just därför har den lockat både konstnärer och författare och teologer m fl ... till eftertanke.

Gud har hela tiden velat komma till tals med tvillingbrodern Jakob, men han har alltid glidit undan. Gud ville välsigna honom, men Jakob kämpar på och luras lite nu och då.

Tvillingbrodern Esau var hårt utsatt, och nu är Jakob rädd att Esau ruvar på en hämnd.
Jakob är på vandring med sin familj och några släktingar.
Det är natt.
Jakob möter Gud, som verkligen tar tag i honom.
Han är ensam - och ändå inte ensam.
Han är ensam - men inte allena.

Jakob kämpar i sömnlös natt. Han är välsignad av sin far, men hotad till livet av sin tvillingbror för att han genom svek stal den välsignelse brodern skulle ha haft. Nu är han på väg att söka nåd inför sin bror. Hans strategiska plan är klar, men oron vill inte släppa.
Och oron får gestalt i natten.
Och oron får röst.
Och samvetet får ansikte.    Eller - vad är det Jakob ser?

En man brottas med honom. EN som Jakob avkräver en ny välsignelse.
Jakob kämpar ensam - men han är inte allena.

Det här är berättelsen om ENVAR.
Var och en som varit ensam i sömnlös natt, men inte lyckats bli ensam - vet!
Någon som har omsorg om envar - är närvarande.
Vi kan ha gjort som Jakob, förberett för dagens och morgondagens praktiska uppgifter och vi sköter vårt jobb, men i ensamheten kommer det fram, allt det som låg kvar ouppklarat och oförlåtet. Detta talar vi om i förtroende och i själavård, vi talar om det i t ex konfirmandgruppen - att inte ha oförlåtna saker tärande som dold oro. Det oförlåtna innebär bara att vi förr eller senare tvingas in i en brottning med det... som Jakob.

Och så står Gud där - i vägen för mig - kan jag tycka, när jag vill vidare.
Och jag står där - i vägen för Gud.
Det är här så många av oss står. I närkamp med en Gud som man inte känner riktigt och inte kan komma till rätta med.
Man har mött Gud på ett sätt och i ett sammanhang som man inte hade tänkt sig, och man kanske till och med tycker att Gud inte beter sig som man har väntat. Så sant det är att vi inte alltid vet vem Gud är.

Skall vi komma igenom vårt livs oro, tvivelsstunderna och kampen då gäller det att inte släppa greppet - om Gud. Det lönar sig att kämpa för sin tro. Det gör skillnad om man kämpar mot ett mål, en lösning, en uppgörelse - än att bara ge upp. Nöden kan stuka till oss och ibland kan det göra riktigt ont. Vi kan känna oss skadade som Jakob gjorde.
Vår kamp måste få sin gestaltning i Jesus, som ensam kan lära oss betydelsen i orden "skuld" och "välsignelse".
Jag är tagen ur mörkret och buren in i morgonljuset, där Gud är.

Så får nattens kamp ett välsignat avslut för Jakob.
Han ber att Gud ska välsigna honom, och inte endast det sker - Gud säger till honom: "Ditt namn skall inte längre vara Jakob utan Israel, ty du har kämpat med Gud och människor och segrat."
Namnbyte i natten!

... guiden säger att jag ÄR

Guds barn,
och att jag ska vila en stund i den tryggheten.

En stund?
Den djupa sanningen vill jag vila i dag efter dag - andetag efter andetag. Makro och mikro.

Det som är upplevt och inlärt i barn- och ungdomen sitter kvar i minnesbanken - på gott! och ont ibland. När jag i fasteguiden såg den här uppmaning för denna lördag associerade jag direkt till en sång jag sjöng som ung.

Guds barn jag är!
Ack, saliga ro och glädje.
Guds barn jag är!
För vem ska jag säga min glädje?
För Gud vill jag säga min glädje.
Guds barn jag är!
Guds barn jag är!
Ack, saliga ro och glädje!      

Felskrivning, tror du, när du läser den kursiva texten. Inte alls. Så skrev en man år 1848.
Jag läser på nätet och hittar följande intressanta fundering;

Detta är en primitiv dikt. Ser man inte, när man läser dessa strofer, det religiöst gripna    naturbarnet, dansande i extatisk lycka och oupphörligt upprepa samma heliga uttryck, som omedvetet erbjuder sig att ge utlopp åt den häftigt upprörda känslan?
Vem har skrivit detta - om vad? Jo, det är Carl Olof Rosenius som, 32 år gammal, karaktäriserar sin glädje över att vara Guds barn.



Så läser jag i Bibeln och finner följande:

Alla som tar emot Jesus blir hans barn.
Bibeln säger i Johannesevangeliet 1:12-13
"Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn, som har blivit födda inte av blod, inte av kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud."

Gud erbjuder oss att bli Guds barn.
Bibeln säger i 1 Johannesbrevet 3:1
"Vilken kärlek har inte Fadern skänkt oss när vi får heta Guds barn. Det är vi. Världen känner oss inte, därför att den aldrig har lärt känna honom."

Som kristna är vi adopterade in i Guds familj.
Bibeln säger i Romarbrevet 8:16
"Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds barn."

Låt oss lära av barnen.
Bibeln säger i Lukasevangeliet 18:16-17
"Jesus kallade dem till sig och sade: Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn, han kommer aldrig dit in.”


Fasteguidens tanke idag:
Du är Guds barn, vila en stund i den tryggheten.

... lovsång i fastetid

Det ligger en tradition i detta att under fastetiden "stämma om instrumenten"
och därmed får de flesta melodierna en dovare klang.
Jag kan tycka att detta är helt rätt - vi aktualliserar, varje fastetid,  minnet av Jesu sista tid och gärning på jorden.
Musiken, psalmsången, predikotankarna och bönerna är "uppbyggda" omkring de textläsningar som hör fastan till.

Och ändå kan den lågmälda lovsången få ljuda i mitt inre.
Det har den alltid gjort fast det varit fastetider.


Fasteguidens tanke idag:
Ta dig tid att lyssna på eller sjunga lovsång.

"Det enda jag vet, det är att NÅDEN räcker...
Det enda som bär när allting annat vacklar, det är Hans nåd och Hans barmhärtighet..."

Denna lovsång har jag sjungit i hela mitt liv.
Det började "hemma i bönhuset i Sunnansjö" och sedan har den funnits inom mig.

Den här lovsången vill jag dela med dig idag!
Sjung lovsång i fastetid och var välsignad!

Det enda jag vet - YouTube

www.youtube.com/watch?v=j0bMGiJNVu4‎

... min församling

Idag handlar det om förbön.
Jag kan inte räkna dem alla - de bönböcker vi samlat på oss genom många år.
Alla handlar om BÖN - helt enkelt.

Min bön denna dag innehåller;
  Ett tack för den nya dagen, för livet, tack för de ansikten jag ser inom mig - bevara.
  Idag vill jag också tacka och be för den kristna församling jag tillhör,
  Sankta Birgitta församling i Kalmar, norra stadsdelen. Inte så stor, i folkmängd mätt, cirka 8.500 inv.
  Församlingen har en vacker helgedom att välkomna oss till. Det är vår församlingskyrka.
  Här samlas barn - men så glädjande om ännu flera hittade hit.
  Här samlas ungdomar - men ännu flera skulle kunna finna fin gemenskap här.
  Här samlas unga familjer - men ännu flera skulle berika gudstjänstlivet.
  Här samlas människor i medelåldern - märkligt att de flesta är så upptagna av annat i livet.
  Här samlas vi äldre - vi är en skara som tunnas ut pga stigande ålder och ohälsa.

Därför är det idag och alla andra dagar så angeläget att be för sin egen församling.
I varje mässa "ber församlingen" för oss i kyrkans förbön - naturligt är då det kristna gensvaret att be för sin församling och kyrkan på den plats där man bor.



Fasteguidens tanke idag:
Be för kyrkan och din församling.

Gud, tack för min församling!
Här lever vi i en brokig mångfald.
Jag ber för alla dessa;
de lyckliga, de olyckliga,
småbarnsföräldrar och pensionärer - de är gott om båda dessa kategorier, det vet du, Gud.
Jag ber för alla invandrare - hjälp oss i församlingen att vara lyssnande medvandrare,
och hjälp oss att ta ansvar för varandra.

Gud, se till människors längtan.
Hjälp oss att dela trosfrågor och tvivelstankar.
Låt ingen gå tomhänt från församlingens gudstjänst.
Tack för närvaro.
Tack för psalmsången och musiken.
Tack för predikotankarna.
Tack för bönerna.
Tack för närvaron vid nattvardsbordet - det heliga sakramentet.
Tack för orden som slår an en sträng inom mig:
"För dig ...   För mig ..."
Tack Jesus.

TACK för att jag får be för min församling, amen.


Bild: Google

... får besök - behöver inte städa

Gästers besök föregås ofta av ett hektiskt städande och ibland styling av bostaden.
Allt ska se så perfekt ut.
Och det är endast det yttre som får synas och iakttas.
Det är mycket man vill dölja bakom stängda dörrar.

Vad är det djupast i ens personlighet som driver en till detta?
Gud gjorde människan enkel och rak, men människan hittar på alla möjliga konster och förvrängningar.

Fasteguisens tanke idag:
Städa och fundera samtidigt över frågan:
Jesus kommer på besök idag, hur förbereder du dig?

Inte städar jag lägenheten!

Till Jesus säger jag som det är:
Kom in i mitt hjärtas innersta rum där bråte har varit samlad genom många årtionden ...
Jag vill reda ut, göra upp, be om förlåtelse ...
Jag har ofta varit falsk och velat dölja ...
Nu, när du är så nära, ska du veta att min största ambition är att inte förställa mig ...
Varför skulle jag göra det? DU känner ju mitt innersta! DU vet ju allt ...

Till mig säger Jesus som det är:
Du behövde den här stunden,
då du och jag kunde vara helt öppna och ärliga,
du vet om förutsättningarna och möjligheterna.
Du har fått vara dig själv - öppna ditt inre.
Du har tänt ljus - jag vill att du ska veta att jag är ditt livs Ljus.
Du söker stillhet och ro - vet att när din själ är renad, helad och förlåten,
då får du frid. Stillheten och friden fyller dig med kraft.

Jesus,
tack för mötet, mognaden, glädjen och smärtan,
tack för själsfriden.
DU kommer inte på besök - du och din heliga Ande   b o r  inom mig.
Tack för att det är i DIG som jag lever, rör mig och är till.
Tack för djupdimensionen!


Bild: Google

... förebilder i livsryggsäcken

"Låt inte blicken fastna i skyn
  så att du inte ser
  vad du har framför fötterna",   sa någon.

Gräv där du står, var medvandrare där du bor, var ett Kristus-vittne så ofta du kan.




Fasteguidens tanke idag:
Vilka kristna förebilder har du - och varför?

På samma gång är frågan både bra och omöjlig. Det är alltid nyttigt att fundera över vilka människor som satt spår i ens liv  -  men vilket utrymme finns för ett fullödigt svar.
Åtminstone här får jag begränsa mig.

Kristna förebilder.
Min mamma och min pappa.
Deras gudstro var enkel och okonstlad och deras största önskan var att till oss barn kunna förmedla en kristen tro att ha med som viktigt bagage i livsryggsäcken.
Så synligt blev det i de yttre handlingarna som t ex att vi tillsammans skulle följas åt till bönhuset eller kyrkan. Där fanns jag, som mycket liten, med i den gemenskap där jag inte förstod så mycket av det som talades/predikades, men desto mer kände jag en värme och trygghet där. Jesus blev tidigt så viktig i mitt liv.
Så tydligt var det också i mina föräldrars beslut att jag och mina syskon skulle "kristnas" genom dopets heliga handling. Jag var tre veckor gammal när jag döptes. I tro och tillit överlämnade de mig i Någons händer som var starkare än deras. Deras kristna tro och val gav mig Gudstillhörighet. Tack mamma och pappa.
När vi som vuxna, föräldrar och dotter, kunde samtala om den kristna tron var det värdefullt att förstå att den tro som burit dem genom livet var äkta och fylld av nära Gudsrelation, och vi delade det som var viktigast i livet.

Kristna förebilder.
I mitt barndomshem fanns mycket andlig litteratur, men särskilt minns jag två biografier som jag läste som mycket ung. Dessa två "killar/gubbar" gjorde så starkt intryck på mig. Den ene var den skotske missionären David Livingstone och den andre var den tyske läkaren, filosofen och teologen Albert Schweitzer. Jag minns att Schweitzer fick Nobels fredspris 1952 (samma år som jag konfirmerades). Dessa två människors tro och arbete för Guds skull imponerade på mig som tonåring.

Kristna förebilder.
Apostlarna. Under många år, ja ända från min konfirmationsålder och framåt har läst om apostlarnas gärningar. Det som fascinerar mig är att deras budskap ligger till grund för många av våra kristna värderingar idag - tvåtusen år senare.
Jesus Kristus var Centrum. De sändes ut åt olika håll med samma trosvissa budskap att Jesus var sann Gud och sann människa. En paradox. För den sanningen stod de upp -  utan fruktan - trots att de blev martyrer.
Vilka kristna förebilder!

(Jag återkommer nog till Apostlarna senare i min blogg.)


Bild: Google

... Undo

Lös upp knutar!
Gör ogjort!

Båda dessa tillrop/uppmaningar är lättare att säga än att göra.




Sanna Nielsens "Undo" vann. Det vet vi ju eftersom hennes sång gick vidare till Eurovision.
Var det en snygg låt? Var det hennes kompetens och charm, eller var det möjligen detta att hon är en så tekniskt skicklig sångerska som gav henne vinsten?
Personligen gillar jag hennes svala, eleganta och lugna framträdande. (Men tyvärr röstade jag inte.)

...
Nu går jag vidare i mina tankar.
Och vet att det stämmer!
Gårdagens mässa och första fastesöndagens textläsningar hjälper mig att tolka det liv som kan vara så tillkrånglat. Synder och sorger, felsteg och brister - vem känner inte igen sig. Prövningen blev övermäktig. Mitt svaga "jag" lät mig luras ännu en gång.

Undo - lös upp knutar, det är inte enkelt men det går.
Göra ogjort - det är omöjligt. Ett förfluget ord, en oövertänkt handling - och det onda är verklighet.

Fasteguidens tanke idag:
Vilka prövningar har du mött?
Hur är ett gott sätt att möta en prövning och ta sig igenom den?




Här är Jesus förebilden;
själv frestad, men utan att falla för frestarens list.
Han sa: Gå din väg, satan.
Herren Gud, ska du tillbe och endast honom ska du dyrka.

Frestaren hade inget val - i mötet med den Starkaste fick han ge sig iväg.

Men vi människor kan inte göra det av oss själva - " Undo myself"  -
Helig Ande var min advokat, min hjälpare!

Gud,
ge oss TRO att hålla ut när prövningar möter,
och KRAFT att orka i tider av torka och tomhet.
Gud, du bor ju inom mig, oavsett hur min känsla varierar.
Var mitt stöd i prövningens stund.
Amen.


Bild: Google

... frestelser knackar på

När frestelser i mitt vanliga inrutade liv knackar på - lyssnar vanligvis fantasin.
För somliga flyger fantasin iväg utan tvekan; det här kan vara en spännande, ny utmaning.
För någon annan är den goda moralen rättesnöret; den här frestelsen är inte rätt.
Den kristna etiken hindrar fantasin att göra övertramp.

Rätt så ofta, i vår vardag, hamnar vi i sammanhang av prövning och rannsakan.
Det liv vi lever är i längden ingen ytlig lek utan djupt allvar.

Fasteguidens tanke idag;
"Prövningens stund" -  hänvisning till denna söndags evangelieläsning, Mark 1: 12-13.
  Jesus frestas av Satan ute i öknen.




Det är i prövningens stund, när frestelserna "sitter bakom örat", som Jesus är vår förebild.

Det är när vi hör "en annan" röst tala, fel val kan ske.
List, beräkning och lömskhet är tre ord som inte alls är främmande för oss nutidsmänniskor.
Tyvärr ingår dessa begrepp i en strategi som kan verka gynsam i början, men som ödelägger våra liv.

Vi ber; Gud, utsätt oss inte för prövning, utan bevara oss från det onda.
Frestelser och prövning är inte synonymer.
Frestelsen har vi möjlighet att klart säga nej till eftersom den kommer från djävulen.
Prövningen kan vi däremot inte förhindra eller fly undan. Livets prövningar kan vara tunga passager i livet, men som gör att vi både växer och mognar i vårt andliga liv.

Orden i Jakobs brev är viktiga i detta sammanhang;
"Ingen som blir prövad ska säga att det är Gud som frestar honom.
 Gud kan inte frestas av det onda, och själv frestar Gud ingen."   Jak 1:13.

Viktigt är det att vi är observanta - eftersom frestelsen inte alltid ser ut som en frestelse - utan kan likna en välgärning, och då är motståndskraften inte stor. Det är då fantasin skenar iväg,

Frestaren är lömsk nog att försöka förvränga Guds röst och invänta rätt tid,
m e n
här går gränsen, hit men inte längre. Jag kan lyssna - men inte handla.

Gud har gjort oss beroende av djuprelationen med honom - hela livet.
Jesus vet om vår kamp, han har själv varit frestad och prövad,
och vill hjälpa oss och upprätta oss när vi faller och syndar.

Så tröstefullt skriver Evangelisten Johannes, och detta är ett starkt evangelium denna söndag i fastan: "Men om någon syndar, har vi en som för vår talan inför Fadern,
 Jesus Kristus som är rättfärdig.
 Han sonar våra synder, inte endast våra, utan hela världens."   1 Joh brev kap 2 vers 1.

I dramat i bibeltexten vet vi att Jesus vägrar följa Satans direktiv,
och att Guds beskyddansänglar är nära och vakar över honom.

Så också över oss.

Gud, du som skapar våra liv,
du som själv blev människa och vet vad prövning är,
förlåt och läk våra sår, när vi syndat.
Fyll oss med din närvaro och helighet.
Amen.


Bild: Google

... spårvagnsresorna

Under de år jag bodde i en spårvagnsstad var det naturligt att dagligen åka spårvagn. Ofta var det trängsel bland passagerarna - som var i åldrarna "barnvagn till silverkrycka".

Ståplats p g a sittplatsbrist och balansövningar för att inte trilla p g a  vagnens alla krängningar,
i detta som blev vardagsrutin, blev jag också mot min vilja lyssnaren till många samtal.

Men det som var svårast var att höra föräldrar som svor och förbannade sina små barn,
barn som var trötta, otåliga och som krånglade.
Det gjorde ont i mitt hjärta, och jag visste att dessa små skulle behöva välsignelse i stället för förbannelse.
Ofta kunde jag i det tysta lägga min hand på , eller bara vidröra, de barn som fanns närmast mig och jag bad att Gud skulle välsigna, välsigna, välsigna - hundrafalt.



Fasteguidens tanke idag:
Välsigna dem du möter med en tyst bön:
Gud välsigna henne/honom.


Jag läser i Bibeln
Gud säger:
Jag ska välsigna dem som välsignar dig.
1 Mos 12:3


Bild: Google

... på samma gång allt och intet

Vår storhet och vår litenhet, vår självständighet och vårt beroende.

Allt och intet.

Vi behöver stanna upp - betrakta, balansera och bejaka.

Vi bär inom oss intighet och evighet.

Andlighet.

I stillhet och förväntan låta sig bli berörd av Gud - idag.

En blick eller ett ord på vägen, livets varsamma beröring, och det frusna väcks till liv
och livslågan som var nära att slockna får nytt syre, och tänds.
Tack för medmänsklighet.

Vägval under dagen och genom livet.

Fasteguidens tanke idag:
Välj den långsamma vägen istället för motorvägen hem från jobbet,
var närvarande i nuet och njut av allt som Gud har skapat.

Förundrans livshållning,
och
Långsamhetens lov.


Stillhet, närvaro och frid


Kom, du osynlige,
du som aldrig rörs men som dock i varje ögonblick
är helt i rörelse ...

Bön från 1000-talet



Bild: Google

... släng maten?

Hur rimligt och ansvarsfullt är det att varje svensk slänger 72  kilo mat per år i soporna?
Mat som aldrig kommer till nytta.



Frågan är en utmaning för oss alla, inte minst i fastetiden.
NU är det tid att reflektera över vår livsstil.
Vad vi köper och äter - kontra - vad vad vi köper och kastar bort.

Vi behöver hjälpas åt om vi, var och en, ska kunna ha ett gott samvete inom det området.
- vart sjätte barn i utvecklingsländerna (ca 100 miljoner barn) är underviktigt
- vart fjärde barn i världen är undernärt
- en tredjedel av alla dödsfall bland barn i utvecklingsländerna är knutet till hunger
- var åttonde människa äter inte tillräckligt för att hålla sig friska
- och vi slänger bort mat!

NU är det berättigat att ställa frågan:
Hur kan du och jag göra det möjligt att uppfylla den rättighet som många människor i vår värld saknar idag - rättigheten att kunna äta sig mätt?
Vi kan inte som enskilda individer utrota hungern, men tillsammans kan vi göra något som har stor betydelse.

Kan det vara så att du och jag är delaktiga i det som är fastetidens syfte;
att avstå från det i vårt eget liv som är överflöd, men som kan betyda skillnad mellan liv och död för någon annan.

Fasteguidens tanke idag:
Hitta en lugn plats, slå dig ner och lyssna efter vad Gud vill säga till dig idag.


Jag ber
Hjärta och tanke, syn och hörsel,
öppna dig för Gud,
rör dig i kärlek mot Förebilden
som vänder lidande och död
till liv i överflöd.
Amen. Halleluja!


Bild:Google

... fasteguiden

Nu är de två karnevalsdagarna över. Gårdagens tema var semlor i alla varianter.

Fastetiden är en vandring tillsammans med Jesus som själv vandrade kärlekens väg,
och som gav oss kärlekens mönster - mosaiken där givande och mottagande -
är kristenlivets förutsättningar.
Fastetid är tid för att vårda det heliga mitt i vardagen.

Fasteguiden ger oss tankar att reflektera över. Den är sammanställd av medarbetare inom Svenska kyrkan och delades ut i församlingarna under Fastlagssöndagen. Meningen är att den ska användas som enskild vägledning. I somliga församlingar läggs varje dag "en tanke" ut på hemsidan att kunna följa. En mycket god idé.

Idag är det Askonsdagen, "Bön och fasta" är temat.
Vi har möjlighet att fira Askonsdagsmässa i våra församlingar
och fundera över  var Gud finns i mitt eget liv.

I mässan tecknar prästen ett kors med aska på vår panna som symbol för människans dödlighet.

Idag ber jag
Gud,
nu böjer jag knä i mitt hjärta
och ber dig att visa din mildhet.
Jag har syndat, Herre,
och jag vet vad jag har brutit.
Jag bönfaller och ber:
Herre, förlåt mig.


Askonsdagsmässa har firats sedan 500-talet e Kr. En tradition med mening och djup innebörd.
Syftet har alltid varit att vi ska nå en djupare gemenskap med Kristus,
och att vi ska kunna återspegla hans kärlek och frid.
Fastetid och bön hör ihop.
Ett heligt "trots allt"  -  där vi vänder blicken bort från oss själva,
och ser på Jesus och tar emot hans frid.

... DHA

Det är ingen tillfällighet att Den Heliga Anden

kallas för livets Ande eller livsanden.

Livets grund är andedräkten - och att kunna andas.

Andlighet

är inte bara till för dem som tänker stora tankar

eller mediterar - andlighet är livets förutsättning.

Gud är lika osynlig, för vårt jordiska öga, som andedräkten är det

m e n

lika verklig och lika närvarande och lika livsviktig.

Den Heliga Anden är Gud själv, och Gud är hos oss, inom oss, just nu.
 

Duvan - symbolen för DHA

Bild: Google

... GPS

 

B i b e l n

är min

 

Allt jag behöver veta för att hamna rätt

får jag veta genom att följa Bibelns råd och uppmaningar.

 

Ta Jesu ord på största allvar.

Han säger:

JAG är VÄGEN, SANNINGEN och LIVET

 

Bild: Google

... i cirkelns centrum

Det är tidig morgon och ett ljus brinner - det är tänt av tacksamhet.
Det  hälsar denna nya Fastlagssöndag välkommen. "Kärlekens väg" ligger framför oss.

I cirkelns centrum, där Jesus Kristus ÄR,
finns alla de människor som söker stillhet och meditativ tystnad.
Människor som behöver återknyta kontakten med sig själva, sina uppdrag och livskallelser.
Här finns inte sällan människor som arbetar professionellt med ord - det talade och det skrivna.
Man behöver komplettera en aktiv livshållning och ett handlingsinriktat liv med dess motsats,
stillhet och inre öppenhet. I stillhet och förtröstan blir ni starka, säger Gud också idag.

I cirkelns centrum finns även alla som gått före oss - de som genom sekler, på olika sätt,
varit förebilder och portalgestalter. Alla har vi behov av att söka oss till tystnadens källa.
Tankarna går till kyrkofäderna, ökenfärderna, mystikerna, reformatorerna och de med
kärlekens varsamma och vårdande händer.
I denna stillhet, i denna meditativa tystnad finns Gud, Jesus och den heliga Anden - för att
uppfylla, inspirera och sända oss på nytt ut till en värld som behöver evangeliet.

När jag ser ljuslågan flämta till i min ljusstake - ber jag med moder Teresa;
Kristus, kom och var mitt ljus.

Jag tänker på allt bekännelsearbete som pågått genom årtusenden, tackar Gud för alla de som stått vid de olika frontlinjerna, och förstår att deras största och viktigaste förutsättningar var stillheten inför Gud och tystnadens gåva.
Idag är det, med största säkerhet,  d e t   den kristna kyrkan är i störst behov av - om den inte ska reduceras till en verksamhetsmaskin.

Det är den djupa gemenskapen med Gud och gudstjänstgemenskapen i tro och glädje, som är den mest trovärdiga bekännelsen idag.

Gud,
tack för kyrkofäderna och tack för alla som är dina vittnen idag.
Hjälp oss att söka stillheten, tystnaden och den andliga gemenskapen.
Hjälp oss att tillsammans vandra kärlekens väg. Amen.

... kärlekens ansikte - moder Teresa

En portalgestalt i vår tid.
En kvinna vars ansikte utstrålar kärlek från Gud.

Moder Teresa säger: "Min hemlighet är mycket enkel. Jag ber och genom min bön blir jag ett med Kristus i kärlek. På det sättet vet jag att bön till honom är detsamma som kärlek till honom. Hon säger:
Om vi ber kommer vi att tro.
Om vi tror kommer vi att älska.
Om vi älskar kommer vi att tjäna.
Endast så kan vi omsätta vår kärlek till Gud
i levande handling."

Mitt i allt arbete för de fattiga och lidande talar moder Teresa om "Tystnadens sakrament",
Gud är tystnadens vän. "Bli stilla och besinna att jag är Gud".  Han vill tala.

Vi känner till henne så väl.
I många decennier väckte moder Teresa och hennes medarbetare ett stort intresse hos allmänheten. Med tanke på all den uppmärksamhet hon fick under sin livstid, och även vid sin död vid 87-års ålder, kan man inte undgå att fråga: Varifrån kom den starka dragningskraft som förde så många människor till henne? Människor av vitt skilda trosbekännelser och livsåskådningar lade märke till hennes osjälviska kärlek.
Vid ett tillfälle gav hon sin egen uppdragsförklaring när hon sa: "Om jag någonsin blir ett helgon kommer jag säkerligen att bli ett mörkrets helgon. Jag kommer att vara borta från himlen - för att tända ljuset för dem som vandrar i mörker på jorden."
När moder Teresa var 36 år upplevde hon Guds röst så stark, och rösten sa: "Kom, var mitt ljus." Det hade Jesus bett henne om och det ville hon sträva efter att vara. Ett ljus för andra.

Moder Teresa skrev personliga brev och anteckningar trots att hon inte ville tala eller skriva om sig själv. Hon har också skrivit meditationer och böner - som blivit böcker.

Vem var moder Teresa?
Hon föddes 1910 i Jugoslavien. Hennes flicknamn var Agnes Gonxa Nejaxiu.
1929 kom hon som ung nunna till Indien och placerades på egen begäran bland de fattigaste.
Efter moget övervägande lade hon av sig sin ordensdräkt och klädde sig i en vit sari med
blå bård och ett krucifix på vänster axel.
Med myndigheternas tillstånd fick hon ett pilgrimshärbärge där sjuka och fattiga kunde vårdas.
"Kom var mitt ljus", var hennes kallelse till Calcuttas slumkvarter för att finnas till för och tjäna
de fattigaste av de fattiga.
År 1950 grundades "The Missionaries of Charity" och Barmhärtighetens Systrar och Bröder
är nu verksamma i bl a Indien, Venezuela, Sri Lanka, Tanzania, Australien och i många
europeiska länder.
Moder Teresas kongregation driver barnhem och skolor för övergivna barn, sjukhus för
leprasjuka och hem för hemlösa döende.

Hon sade vid ett tillfälle om det verk hon utför: "Själva verket kan jag inte tvivla på, för jag är övertygad om att det är Guds och inte mitt."
Hon säger till oss: "Låt Kristi ljus alltid brinna i ditt hjärta - ty han ensam är VÄGEN att vandra, LIVET att leva och KÄRLEKEN att älska."

Moder Teresa har mottagit indiska, påvliga och andra internationella hedersbevisningar.
År 1979 erhöll hon Nobels fredspris för sitt outtömliga arbete i kärlekens tjänst.
Hon dog 1997 och blev saligförklarad 2003.


Bild: Google